Malmbanans historia
Ett järnvägsbygge i världsmästarklass!

Händelser och årtal
  • Vatten och Kol
  • Björkstugan
  • Kopparåsen
  • Luossajåkk
  • Rallare & Tjänstemän

  • 1567 Gården i Narvik omnämns i mantalsskrivningar.
  • 1696 Samuel Mört berättar vid Kengis bruk om Kirunavaarafyndigheten.
  • 1727 Första inmutningen görs i Gällivare malmberg.
  • 1776 Rombaksbotn avsättes som egen gård.
  • 1825 Patron Ekström föreslår malmtransport Luossajärvi - Rombaksbotn.
  • 1849 Rallarperioden börjar i Sverige & Norge.
  • 1864 The Gellivare company Ltd. bildas.
  • 1865 Strejk utbryter i Edefors vid kanalbygget.
  • 1867 The Gellivare company ltd. går i konkurs.
  • 1869 The new Gellivare co. ltd. bildas.
  • 1877 16/8 Hålls ett järnvägsmöte i Luleå.
  • 1883 14/7 bildas The northern europe railway co. ltd.
  • 1883 1/5 Börjar stakningen av banan Luleå - Ofoten.
  • 1884 Banbygget startar i Luleå.
  • 1885 Bolaget byter namn till The Swedish and Norwegian railway co.
  • 1885 Banbygget startar i Ofoten.
  • 1886 Hamnområdet i Ofoten börjar kallas för Viktoriahavn.
  • 1886 Rälsen är lagd Luleå - Boden.
  • 1886 Vattentunneln i Sørdalen börjar byggas.
  • 1887 Kronprinsessan Viktoria och kronprins Gustav besöker Ofoten.
  • 1887 Strejk utbryter bland rallarna i Luleå.
  • 1887 16/12 Är rälsen lagd Luleå - Gällivare.
  • 1888 Strejk utbryter bland rallarna i Ofoten.
  • 1888 Rälsen är klar några kilometer upp från hamnen i Ofoten.
  • 1888 12/3 Går det första malmtåget Gällivare - Luleå.
  • 1888 Tillkommer Taraldsvik station (Senare Narvik station).
  • 1888 18/7 Passerar det första persontåget vid Taraldsviks station.
  • 1889 Rälsen är klar till Dybvik ifrån hamnen i Ofoten.
  • 1889 The Swedish and Norwegian railway co. går i konkurs.
  • 1890 24/10 Bildas Luossavaara Kirunavaara Aktiebolag.
  • 1890 1:a bostaden (B1) byggs vid Luossajärvi.
  • 1891 AB Gällivare Malmfält bildas.
  • 1891 24/2 Övertar svenska staten anlägget på svensk sida.
  • 1891 20/8 Öppnas banan för trafik Luleå - Boden.
  • 1892 W.Spear inmutar fyndigheter i hunddalen och vid Katterjaure.
  • 1892 14/3 är den första gravdateringen vid Tornehamn.
  • 1892 23/3 Öppnas banan för trtafik Luleå - Gällivare.
  • 1892 12/4 Övertar norska staten anlägget i Ofoten.
  • 1897 Kopparåsfyndigheten inmutas av A.Jacobi.
  • 1898 Riksdag och storting tar beslut om banbygget.
  • 1898 Rombaksbotn börjar befolkas.
  • 1898 Linbana Hundalen - Katteratplatån byggs.
  • 1898 Materialväg Rombaksbotn - Tornehamn byggs.
  • 1898 12/5 Sker ett stort stenras i Rombaksbotn.
  • 1898 19/11 Når rälsläggningen från Gällivare fram till Lina älv.
  • 1899 Malmhamnen i Ofoten stakas ut.
  • 1899 Läkare och präster anställs vid SJ och NSB.
  • 1899 Mantalsskrivning görs i gamla Vassijaure (Senare Katterjåkk).
  • 1899 1/1 Döps stationen vid Luossajärvi till Luossavare.
  • 1899 15/10 Är banan klar Luleå - Luossavare.
  • 1899 1:a Tåget ankommer till Luossavare från Luleå.
  • 1899 Provtåg med malm körs från Luossavare till Luleå.
  • 1899 Kraftverksbyggena i Abiskojåkk och Katterjåkk är igång.
  • 1899 7/7 Sker första rallarbegravningen vid Tornehamn.
  • 1899 Kapellet uppförs i Tornehamn.
  • 1899 Linbanan Hunddalen - Fagerlia - Bjørnfjell byggs.
  • 1899 3 Fackföreningar bildas på norska sidan.
  • 1900 Mantalsskrivningar görs längs norska banbygget.
  • 1900 Sjukstugan uppförs i Tornehamn.
  • 1900 Bogserbåten Laila börjar gå på Torneträsk.
  • 1900 21/1 Utbryter den första branden i Rombaksbotn.
  • 1900 27/4 Får Kiruna namn och byggnadsplan.
  • 1900 16/11 Når rälsläggningen Torneträsk. - Materialvägen.
  • 1900 Församlingslokaler uppförs i Hundalen och Frydenlund.
  • 1900 Kraftverksbygge påbörjas i Hundalen.
  • 1901 Stationerna Narvik, Dybvik och Narviks hamn tillkommer.
  • 1901 7/1 Utbryter Tyfusepedemin i Rombaksbotn.
  • 1901 25/5 Ankommer det första tåget vid Kirunas nya station.
  • 1901 1/10 Når rälsläggningen Nuoljatunneln.
  • 1901 Strejk utbryter bland rallarna i grusgropen i Kaitum.
  • 1902 1/1 Blir Narvik köpstad.
  • 1902 Stationerna Strømsnes, Sildvik och Hunddalen tillkommer.
  • 1902 15/5 Är rälsläggningen klar genom Nuolja.
  • 1902 15/7 Måste man skotta snö för att lägga rälsen vid Riksgränsen.
  • 1902 16/7 Är svensk räls lagd fram till Riksgränsen.
  • 1902 23/8 Är Norddalsbron färdignitad.
  • 1902 26/9 Är norsk räls lagd fram till Riksgränsen.
  • 1902 26/9 Hålls en fest för rälsläggarna i Hundalen.
  • 1902 5/11 Utbryter den andra branden i Rombaksbotn.
  • 1902 6/11 Går det första persontågetr till Narvik från Sverige.
  • 1902 13/11 Går ett provtåg med malm till Narvik.
  • 1902 15/11 Sker den officiella sammankopplingen av rälsen.
  • 1902 17/11 Går det första ordinarie malmtåget till Narvik.
  • 1902 18/11 Går person och malmtåg efter tidtabell över gränsen.
  • 1902 23/11 Hålls den "lilla invigningen" i Narvik.
  • 1902 STF köper befälsbaracker i Katterjåkk och Abiskojåkk.
  • 1902 Naturvetenskapliga föreningen köper ett hus i Katterjåkk.
  • 1902 Linbanan från Kuokkelfältet stakas ut mot järnvägen.
  • 1903 5/1 Avgår den första malmbåten "Uppland" från Narvik.
  • 1903 1/5 Utbryter den tredje branden i Rombaksbotn.
  • 1903 Rombaksbotn avfolkas.
  • 1903 14/7 Hålls den "stora invigningen" i Riksgränsen och i Narvik.
  • 1903 Ingenjörsbostad byggs på Kuokkelplatån.
  • 1904 En sprängolycka inträffar på Kuokkelfältet.
  • 1904 Påskjutningslok sätts in från Stenbacken och Abisko
  • 1906 Kuokkelfältet läggs ner.
  • 1906 Malmkajen är klar i Narvik.
  • 1906 Abisko turiststation står klar.
  • 1906 6/3 Tar en lavin ett malmtåg vid Katterattunneln.
  • 1906 Planteringar utförs på de svenska stationsområdena.
  • 1908 Ett bårhus (senare gravkapell) byggs vid Tornehamn.
  • 1909 Storstrejken utbryter där bl.a LKAB:s anställda deltar.
  • 1909 Abisko nationalpark avsättes.
  • 1910 Många Kirunabor utvandrar till Brasilien.
  • 1911 Ett provisoriskt kraftverk är klart i Porjus.
  • 1911 Mötesplatsen vid gamla Bjørnfjell börjar byggas.
  • 1912 Stationshuset uppförs vid gamla Bjørnfjell.
  • 1912 Naturvetenskapliga forskningsstationen flyttar till Abisko Ö.
  • 1913 Transformatorhusen byggs i Abisko och Vassijaure.
  • 1914 28/6 Utbryter det 1:a världskriget.
  • 1914 Sker en provkörning i Kiruna med kraft från Porjus.
  • 1915 19/1 Påkopplas elström till Riksgränsen.
  • 1915 Kraftverket i Katterjåkk läggs ner.
  • 1915 31/1 Påkopplas elström till LKAB i Kiruna.
  • 1915 Porjus kraftverk invigs.
  • 1916 Asbestgruvan i Riksgränsen öppnas.
  • 1919 28/6 Kommer freden efter första världskriget.
  • 1919 Luossavaaragruvan öppnas.
  • 1920 12/3 Påkopplas elström till Gällivare.
  • 1920 Strejk utbryter i malmfälten då tidur införs.
  • 1921 Dybvik station byter namn till Djupvik station.
  • 1922 20/3 Påkopplas elström till Boden.
  • 1922 10/2 Påkopplas elström till Malmberget.
  • 1923 18/6 Påkopplas elström till Narvik.
  • 1923 10/7 Hålls invigning i Norge av elektrifieringen.
  • 1923 31/10 Påkopplas elström till Svartön.
  • 1924 Överliggningen för tågpersonal flyttar till Abisko Ö.
  • 1925 Stationerna Djupvik och gamla Bjørnfjell läggs ned.
  • 1925 1/10 Öppnas nya Bjørnfjell station.
  • 1925 Abisko turiststation håller öppet även vintertid.
  • 1926 SJ:s vilohemsförening köper ingenjörsmässen i Björkliden.
  • 1928 Svenska fjällklubben köper dammstugan vid Katterjaure.
  • 1928 Föreningen för skidåkningens främjande hyr mässen i Riksgränsen.
  • 1928 Minnesstenen reses vid "grusgropa" i närheten av Bjørnfjell.
  • 1928 Sympatistrejk utbryter i malmfälten.
  • 1928 Lokstallet i Abisko byggs ut.
  • 1929 Världens nordligaste golfbana öppnas i Björkliden.
  • 1935 Skidskolor för allmännheten startar i Riksgränsen.
  • 1937 Rallarperioden slutar med Inlandsbanebygget i Sverige.
  • 1938 Bjørnfjell turiststation uppförs.
  • 1939 1/9 Utbryter det andra världskriget.
  • 1940 9/4 Invaderas Narvik av tyskarna.
  • 1940 13/4 Drivs tyska jagare in i Rombaksbotn.
  • 1940 22/4 Förstörs malmkajen i Narvik.
  • 1945 7/5 Kommer freden efter andra världskriget.
  • 1945 Återuppbyggnaden av malmkajen i Narvik startar.
  • 1948 Linbanan invigs i Björkliden.
  • 1949 Abisko turiststation brinner ner.
  • 1950 En ny pir är klar i malmhamnen i Narvik.
  • 1951 Sildvik station byter namn till Rombak station.
  • 1951 Hundalen station byter namn till Katterat station.
  • 1951 Narviks stationshus rivs och ersätts av en modernare byggnad.
  • 1951 Narviks stations godshus flyttas till Rombaksbotn.
  • 1952 Absiko turiststation är återuppbyggd efter branden.
  • 1952 Linbanan invigs i Riksgränsen.
  • 1952 Överliggningen för tågpersonal flyttar till Vassijaure.
  • 1957 LKAB blir statligt.
  • 1959 Väg och husgrunder i Rombaksbotn förstörs av en översvämmning.
  • 1964 Järnvägen är klar Kiruna - Svappavaara.
  • 1965 LKAB fyller 75 år och en ny hamn i Luleå invigs.
  • 1969 9/12 Utbryter strejk i LKAB som pågår i 59 dagar.
  • 1970 Naturvetenskapliga forskningsstationen byggs ut i Abisko Ö.
  • 1970 Grand hotel royal övertar Bjørnfjell turiststation.
  • 1978 Hela malmhamnen i Narvik är återuppbyggd.
  • 1988 1/10 Flyttas trafiken från Norddalsbron till en ny järnvägsbank.
  • 1988 Den årliga festen sista helgen i juni i Rombaksbotn startar.
  • 1989 Den årliga turmarschen till festen i Rombaksbotn startar.
  • 1990 LKAB fyller 100 År.
Abiskojåkk

Abiskojåkk kraftverk kom till för att påskynda sprängningsarbetena med bergsskärningar och tunnlar längs banan från Abisko till Vassijaure.
I mitten av 1899 började arbetet med att göra dammen i Abiskojåkk. Den första dammkonstruktionen höll inte för den starkt strömmande jåkken. I samband med raset så omkom P.J.A Hellqvist från Gällivare, den förste rallare att begravas i Tornehamns kyrkogård.

Året därpå var kraftverksbygget klart för att tagas i bruk.
Från kraftverket drogs en 28 kilometer lång ledning med 8000 Volt trefas med vilket man på fem olika arbetsplatser kunde driva ett flertal tryckluftsborrar.
Riksgränsen

Den gemensamma gränsstationen för de båda länderna blev förlagd till den svenska sidan.
Med energi från kraftverket i Katterjåkk borrade man bort berg för att rymma en bangård med 6 spår och en 84 meter lång banhall.
Från bangården ledde ett av spåren till lokstallet. Hela vändskivan var här inbyggd för att klara av det bistra klimatet.
De tunga ångloken, som var bland de största i Europa, fodrade en stor underhållspersonal.
Lokstallet i Riksgränsen hade plats för åtta svenska och två norska lok.

Sommaren 1923 var elektrifieringen klar ner till Narvik. Nu kunde man lägga ner gamla Bjørnfjell samt Riksgränsens stationer. Den nya gränsstationen byggdes ett par kilometer in på norsk sida.
Riksgränsens banhall köptes senare av LKAB och flyttades till Narvik som vagnverkstad.

Kraften från Porjus

Förberedelserna för malmbanans elektrifiering startade sommaren 1910. Det var den norra delen som först fick ström både till järnvägen och till gruvbrytningen i Kiruna.
De första provkörningarna gjordes under 1914.

År 1917 började arbetet på den södra delen för att förse järnvägen samt gruvorna i Malmberget med ström.

På andra sidan gränsen startade Norges Statsbaner arbetet med sin del av elektrifieringen och till slut kunde hela malmtransporten kopplas samman.

Norra delen

Ström till Riksgränsen - 19/1 1915
Ström till LKAB Kiruna - 31/1 1915
Invigning - 8/2 1915

Södra delen

Ström till Gällivare - 12/3 1920
Ström till Boden - 20/3 1922
Ström till Malmberget - 10/2 1923
Ström till Svartön - 31/10 1923

Norska delen

Ström till Narvik - 18/6 1923
Invigning - 10/7 1923

Abisko Ö

Vid Abisko Ö byggde man till att börja med ett provisoriskt lokstall. Från 1904 var man tvungen att använda sig av påskjutningslok på grund av de ökande lastvikterna.
Stenbacken fick ett lok som skulle skjuta på malmtåg förbi Kaisepaktebacken och det andra loket hamnade i Abisko för påskjutning av tåg i backarna mot Kopparåsen.
Vid elektrifieringen 1914 vart påskjutningsloken överflödiga men lokstallet i Abisko Ö kvar.
1924 Då norrmännen lade om till eldrift, flyttades verksamheten från Riksgränsens lokstall till Abisko, vilket även byggdes ut 1928.

1913 Vart Abisko Östras lilla stationshus "utbytt" mot "kyrkan" - Transformatorstationen i tegel. Dessa transformatorstationer byggdes på jämna avstånd för fördelningen av elkraften från Porjus.

Nuolja - Lavinfjället...

Det var tänkt att järnvägen skulle gå på sluttningen av fjället Nuolja. På grund av jord & snöskred vid Nuolja fick dock ritningarna göras om och en tunnel med betongförläggningar planeras, en fördyring av sträckan med en kostnad av 233.000 Kronor.
I oktober år 1900 startade detta svåra arbete som sedan pågick i ett och ett halvt år.

Tre inslag gjordes på den då 875 meter långa tunneln. Åtta arbetslag kunde då jobba samtidigt. I och med att man gjorde inslagen så skulle arbetslagen mötas flera gånger inuti tunneln.
Det påstås att ingenjörslärlingen Nygren inte trodde på sina egna beräkningar och att arbetslagen skulle arbeta förbi varandra med tunnelarbetet.
Om orsaken till att Nygren hängde sig beror på oron över den eventuella felberäkningen, står ej att finna.

Obebyggd Terräng:

Materialvägar anlades först för att kunna forsla material, proviant och verktyg för detta enorma projekt. Arbetsområdena delades in i distrikt, två stycken i Norge och fem stycken i Sverige. Avdelningarna omfattade 1-2 mil beroende på svårighetsgrad.
Transportvägarnas längd uppgick till 60 Km på den Svenska sidan, 20 Km på den Norska.
Den permanenta spårläggningen pågick från två håll. Norrmännen från Viktoriahavn och svenskarna från Gällivare mot mötesplatsen Riksgränsen, där man skulle kopplas samman före 1902 års utgång.

Tunnlar:

På norska sidan finns ett tjugotal tunnlar, snögallerier inkluderade. Även i Norge blev man tvungen att bygga kraftverk för att hinna bygga enligt kontraktstiden.
Norddalstunneln(607m) och Katterattunneln(507m) försågs med elström från kraftverket nere vid Hundalsälven. Borrmaskinerna drevs med tryckluft från kompressorerna utanför tunnlarna.
Tack vare de många tunnelarbetena kunde rallarna arbeta året runt. Tunnlar gjordes även av snö och is vid bergsskärningar för att kunna arbeta oberoende av vädret.

Björkliden:

När rälsläggningen från Kiruna passerade Nuolja i maj 1902 kunde banvakter, järnvägsarbetare och ingenjörer använda den nya stationen i Björkliden, som utgångspunkt för slutförande av banan.
1906 började utsmyckningar av stationerna mellan Kiruna och Riksgränsen i form av växter(blommor, buskar och träd).

Hamnar vid Torneträsk

När materialvägen från Katterjåkk nådde fram till Torneträsks västände 1898, blev "Sjumilasjön" den naturliga fortsättningen på transportleden. Sommartid gick det båttransport från en vik som fick namnet Tornehamn.

En fyr sattes upp på östra udden i Tornehamn för att i mörker och dåligt väder kunna leda båtarna rätt in till hamnen.
Hamnarna i Torneträsk låg ofta mitt på den bansträcka som avdelningsingenjörerna hade ansvar för.

Vourevardo - Hamn i närheten av Torneträsk station.
Hamnen används än idag. Den kalls för "pitehamnen", kanske för att många av körarna på sträckan Kiruna - Torneträsk var Pitebor.

Tornehamn - Norra distriktet var uppdelad i fem avdelningar varav avdelning Nr 3 styrdes från Tornehamn.
Ingenjör Granholm hade ansvaret för banbygget mellan Abisko och Kopparåsen. Mellanriksvägen (E10), går rakt över platsen där flera stall och kuskbostäder låg.

Vatten & Kol

Vid Sildvik finns vattentornet bevarat från ånglokstiden. Det var lätt att fylla på vattentornen på den Norska sidan då det var tätt mellan vattendragen.
Värre var det på den Svenska sidan men samtidigt kunde man ha längre mellan vattentornen i och med ett flackare landskap.
Mjellejåkk fem kilometer öster om Abisko Ö, Paktajaure två kilometer öster om Kopparåsen station samt vid lokstallet i Riksgränsen, byggdes det vattentorn.
Pumpföreståndarna eldade vintertid i små koksgrytor för att förhindra frysning på utsatta platser.
Kolstationer fanns i Abisko Ö, Riksgränsen samt i Narvik, på den norra delen av banbygget.

Kuokkel - Kopparfält

Norr om Kopparåsens station ligger Kuokkel malmfält. Kopparglans, brokig kopparmalm samt zinkblände, bröts här.
1897 Inmutades Kopparåsfyndigheten av tysken Alwin Jacobi. Året därpå började kartläggning och provbrytning.
Linbana stakades ut 1902 och järnväg byggdes för ändamålet.
Det visade sig sedemera att fyndigheterna inte var så stora varför arbetsstyrkan minskades.
1904 Omkom bröderna Jansson, som varit med sedan starten, vid en sprängning i en av gruvgångarna.
1905 avled Alwin Jacobi utfattig. Året därpå lades gruvorna ned i Kuokkel och Sjangeli.

Kopparåsen

Halva året ligger stationen i ständig skugga eller mörker.
Stationsföreståndaren Ivar Holmström ville trots det anlägga en blomsterplantering och, till det behövdes vatten. Med rörledningar från en av fjällbäckarna fick han så högt vattentryck att det hela resulterade i en liten fontän, till allas glädje.
Malmtåg med last stannade ogärna på Kopparåsens station då den ligger i en svag stigning mot väster.
Före elektrifieringen användes påskjutarlok på sträckan förbi Kopparåsen mot Vassijaure.
Kopparåsens station fick förmodligen namnet efter den koppargruva som ligger i närheten.

Björkstugan

Avdelning Nr 2, så kallades sträckan mellan Kopparåsen och Vassijaure under bygget av banan. Avdelning Nr 2 styrdes från Björkstugan av ingenjör Schwanbom.
När vägen mellan Kiruna och Narvik byggdes gjordes inga arkeologiska utgrävningar på platsen trots att vägen här skövlade bort minnena efter Björkstugan och arbetarbostäderna.